En härligt höstmorgon. Dimman ligger som en slöja runt huset. Jag sätter mig vid frukostbordet med rykande nymalt kaffe och läsglasögonen på näsan. Jag kommer till Falu-Kurirens lördagsbilaga Pralin. På första sidan en bild på Cathrine Gordon, mamma till 4 barn. Hennes äldsta dotter är vän till min äldsta son, de har gått i samma klass i många år. Hennes ena son är en av min andra sons bästa vänner - de har följt varandra genom svårigheter i unga år. Jag minns när vi fick reda på när hon fick bröstcancer när hon ammade sin yngsta - som i dag är 12 år. Vi tyckte det var fruktansvärt. Idag bjuder hon på sin berättelse i Pralin. Mina tårar rullar ner för kinderna och jag kan inte sluta. En berättelse som är så stark och gripande. En berättelse som är alla mammors skräck. Jag kan inte sluta gråta. I dag ska jag köpa ett till rosa band.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar